En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
Begreppet omfattar skrifter med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. I svensk lagstiftning krävs minst ett nummer per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Internationellt brukar tidningar med utgivning minst två gånger per vecka räknas som dagstidningar.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning |
| Aktualitet | Nyhetsfokus |
| Publicitet | Tillgänglig för alla |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället |
- Svensk lag kräver minst ett nummer per vecka med löpsedel och bilaga.
- Internationellt ofta minst två utgåvor per vecka.
- Fyra klassiska kriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
- Riktar sig till allmänheten med allsidig nyhetsrapportering.
- Inkluderar opinionsbildning av allmänpolitisk karaktär.
- Engelsk översättning: daily newspaper.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Svensk definition | Dagspresskaraktär, minst 1/vecka | Svensk lagstiftning |
| Internationell | Minst 2 gånger/vecka | Wikipedia |
| Kriterier | 4 sedan 1800-talet | NE-uppslagsverk |
| Målgrupp | Allmänheten | Allmän nyhetsrapportering |
| Utgivning | Regelbunden med löpsedel | Lagkrav |
| Engelska | Daily newspaper | Cambridge Dictionary |
| Exempel | Inklusive bilaga | Kryssakuten |
| Fokus | Nyheter och opinion | Dagspresskaraktär |
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Svenska dagstidningar började med Ordinari Post Tijdender år 1645, senare känd som Post- och Inrikes Tidningar.
Första stegen på 1600- och 1700-talet
Antalet tidningar ökade under 1700-talet. Dagligt Allehanda från 1776 var den första som utkom alla dagar.
Ordinari Post Tijdender 1645 markerar starten på svensk dagspress.
Växt och demokratisering på 1800-talet
Från 1800-talets andra hälft växte pressen starkt och påverkade demokratiseringen. Exempel är Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).
Vad betyder ordet dagstidning?
Ordet dagstidning belades 1780 och syftar på daglig eller regelbunden utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
Ursprung av ”tidning”
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”, inte tidsperiod.
Termen ”dagblad” knyter an till latinets diurnus via franskans jour.
Relaterade termer
Begreppet betonar regelbundenhet snarare än exakt daglig utgivning.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, hade 416 500 exemplar på vardagar år 2006. Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000 exemplar samma år.
Svenska dagstidningar har relativt höga upplagor internationellt, trots minskande läsarantal.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar. Källa
- 1776: Dagligt Allehanda utkommer dagligen. Källa
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad börjar utges.
- 1780: Ordet ”dagstidning” beläggs. Källa
- 2006: Toppulagor för Aftonbladet och Expressen. Källa
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller varierande |
|---|---|
| Svensk lag: Minst 1 nummer/vecka | Exakt internationell gräns varierar |
| Historia från 1645 | Nuvarande exakta upplagor |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet | Påverkan på dagens digitala medier |
| Etymologi från 1780 | Framtida utgivningsformer |
Bakgrund och betydelse av dagstidningar
Dagstidningar har spelat en central roll i nyhetsförmedling och opinionsbildning. De präglas av tillgänglighet för alla och fokus på aktuella händelser globalt och lokalt. NE-uppslagsverk beskriver universaliteten som en kärna. Om du vill veta mer om vad som händer i Landskrona i helgen kan du läsa mer på $Vad händer i Landskrona i helgen.
I Sverige har de bidragit till demokratisk utveckling sedan 1800-talet.
Källor och citat
”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.”
Wikipedia: Dagstidning
” Sedan 1800-talet präglas begreppet av fyra kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.”
NE
”Tidning härstammar från fornsvenska tidhning, som betyder nyhet.”
Språktidningen
Sammanfattning: Dagstidningens roll
Dagstidning står för regelbunden, allsidig nyhetsrapportering med rötter i 1600-talets Sverige. Definitionen betonar periodicitet och aktualitet, medan historien visar på stark tillväxt och samhällspåverkan.
Vad krävs för att kallas dagstidning i Sverige?
Regelbunden utgivning minst en gång per vecka med löpsedel och bilaga, enligt lag.
När startade de första svenska dagstidningarna?
1645 med Ordinari Post Tijdender.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska tidhning, som betyder nyhet eller underrättelse.
Vilka är de fyra kriterierna för dagstidning?
Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Hur stora var upplagorna 2006?
Aftonbladet 416 500, Expressen 326 000 exemplar på vardagar.
Engelsk term för dagstidning?
Daily newspaper. Cambridge Relaterad kalla: Australiainsight.
Vilken var första dagliga tidningen?
Dagligt Allehanda 1776.
Du vill inte missa
Berättelsen Om Narnia Kung Caspian Och Skeppet Gryningen – Inblick
Rabanne Million Gold for Her: Doft, Recensioner & Köp
Eltandborste barn 6 år – Trygg Tandvård För Barn
Nintendo Switch Online + Expansion Pack – Pris, spel och köpguide Sverige
Krispig Potatis i Ugn – Perfekt Resultat Varje Gång
The Blood of Dawnwalker: Släppdatum, trailer & info 2026
