En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige krävs regelbunden utgivning minst en gång per vecka.
Begreppet omfattar skrifter med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Det inkluderar löpsedel och bilaga enligt svensk lagstiftning.
Internationellt klassas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar. Sedan 1800-talet definieras de av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Betydelse |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst veckovis. |
| Aktualitet | Fokus på aktuella nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället. |
- Svensk lag kräver minst ett nummer per vecka inklusive löpsedel och bilaga.
- Internationellt minst två nummer per vecka.
- Inkluderar både dagliga och veckovisa publikationer.
- Präglas av nyhetsrapportering och opinionsbildning.
- Riktar sig till bred allmänhet.
- Belagt i Sverige sedan 1600-talet.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition Sverige | Skift med dagspresskaraktär, minst veckovis | Wikipedia |
| Internationellt | Minst två gånger per vecka | Wikipedia |
| Kriterier 1800-tal | Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet | NE |
| Lagkrav | Löpsedel och bilaga | Kryssakuten |
| Utgivningsintervall | Längre än dagligen möjligt | NE |
| Engelsk term | Daily newspaper | Cambridge |
| Målgrupp | Allmänheten | Wikipedia |
| Innehåll | Allsidig nyhetsrapportering | NE |
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780. Det syftar på tidningar med daglig eller regelbunden utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
Ursprung av ”tidning”
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”. Det betyder nyhet eller underrättelse, inte frekvens.
Fornsvenska ”tidhning” betecknar underrättelse, oberoende av utgivningstakt.
Historiska namn
”Dagblad” relaterar till latinets diurnus via franska jour.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Dagstidningar finns i Sverige sedan 1600-talet. De har bidragit till demokratisering och opinionsbildning.
Tidiga exempel
Ordinari Post Tijdender utkom 1645–2006, senare digitalt. Under 1700-talet ökade antalet. Dagligt Allehanda kom 1776 som första dagliga. Las mer hos Australiainsight.
Ordinari Post Tijdender innehöll postburna nyheter från 1645.
1800-talets expansion
Från andra hälften av 1800-talet växte pressen. Exempel: Dagens Nyheter 1864, Göteborgs-Posten 1863, Helsingborgs Dagblad 1867.
Upplagor från 2006; aktuella siffror saknas i källorna.
Trots TV och internet behåller svenska dagstidningar hög läsarandel internationellt.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Data från 2006 visar Aftonbladet med 416 500 exemplar på vardagar, oberoende socialdemokratisk.
Expressen/GT/Kvällsposten nådde 326 000 exemplar, oberoende liberal.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- : Ordinari Post Tijdender startar. Källa
- : Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen. Källa
- : Göteborgs-Posten grundas. Källa
- : Dagens Nyheter startar. Källa
- : Helsingborgs Dagblad utkommer. Källa
- : Ordinari Post Tijdender avslutas tryckt. Källa
Etablerade fakta och oklarheter kring dagstidningar
| Etablerad information | Oklart eller äldre data |
|---|---|
| Definition per svensk lag: minst veckovis med löpsedel. | Aktuella upplagor; data från 2006. |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet. | Exakta nutida läsarandelar internationellt. |
| Etymologi från 1780, ”tidning” som nyhet. | Framtida inverkan av digitalisering. |
| Historia från 1645. | Kompletta listor över alla dagstidningar idag. |
Dagstidningens roll och kontext i samhället
Dagstidningar erbjuder publicitet genom tillgänglighet för alla. De förmedlar universalitet med globala och lokala nyheter.
De stöder aktualitet med snabb rapportering. Periodicitet säkerställer regelbundenhet.
I Sverige har de stärkt demokratin sedan 1800-talet. Läs mer om svenska tidningar.
Källor och referenser
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780.
Wiktionary
”Tidning” från fornsvenska tidende, postburna nyheter.
Språktidningen
Sammanfattning: Dagstidningens kärna
Dagstidning definieras av regelbunden nyhetsrapportering för allmänheten, med rötter i 1600-talet. Kriterier som periodicitet och aktualitet präglar begreppet. Data från 2006 visar stora upplagor för Aftonbladet och Expressen. Relaterad forskning.
Vad krävs för att vara dagstidning i Sverige?
Minst ett nummer per vecka med dagspresskaraktär, löpsedel och bilaga per lag.
Hur skiljer sig internationell definition?
Minst två nummer per vecka räknas globalt.
Vilken är Sveriges äldsta dagstidning?
Ordinari Post Tijdender från 1645.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska tidhning, som nyhet eller underrättelse.
Har digitaliseringen påverkat dagstidningar?
Post- och Inrikes Tidningar blev digital 2006; läsarandel hög trots medier.
Engelsk översättning av dagstidning?
Daily newspaper.
Exempel på stora tidningar 2006?
Aftonbladet 416 500, Expressen 326 000 exemplar vardagar.
Du vill inte missa
Dagstidning – Definition, historia och betydelse i Sverige
Oppo Find X8 Ultra – Specifikationer, releasedatum och pris
Galaxy Z Fold 7 – Premium Vikbar Mobilteknologi
Steam Hotel Rabattkod ICA – 20% Rabatt på Spa och Hotell
Man Utd Mot Brighton Laguppställning – Taktik Och Nyheter
Risgrynspudding på färdig gröt – enkla och snabba recept
